På samma sätt som det finns olika processmetoder finns det också olika utvärderingsmetoder. När man utvärderar en process så går man igenom hur man har arbetat, vad som gick bra och dåligt, nådde man målen med mera. Man tittar på om det som gjordes gav någon effekt eller inte, samt hur ansvarsfördelningen fungerade. En av de vanligaste utvärderingsmetoderna är enkätmetoden. Man delar då ut enkäter med kryssfrågor angående hur processen upplevdes, samt vad som var bra kontra vad som var mindre bra. Det finns risk för att de som fyller i enkäten missuppfattar frågor eller inte får ut sina fulla tankar angående punkten. Därför är det bra att göra enkäten så tydlig som möjligt, och ge utrymme för fri text och förklaringar till varför man tyckte det gick bra eller dåligt. Enkätmetoden ger en övergripande bild av hur alla inblandade tycker processen har gått, och om man har nått målen.

Ett annat sätt att utvärdera på är PMI(Plus, Minus, Intressant). I en förening kan till exempel PMI användas för att utvärdera ett evenemang som föreningen ordnat eller en kurs som ordnats under föreningens ansvar(http://www.foreningsresursen.fi/foreningsarbete/utvardering_och_uppfoljning/ ). Det man gör i en PMI är att man samlar alla som varit delaktiga i processen på ett möte. Där ber man sen alla att ta upp allt det positiva under processarbetet. Detta kan göras skriftligt individuellt eller på en stor tavla fram i rummet.  När man inte får några fler positiva punkter går man över till minus-punkten. Här gör man samma sak men med det som var mindre bra och bör jobbas på till framtida projekt. När inga fler minus tas upp går man över till I (intressant) där alla får ta upp saker som kanske varken var positiva eller negativa men ändå är värda att nämna. Denna processutvärdering resulterar i att alla får säga sitt och man får ut många fler tankar än vad en ensam utvärderare kan få fram.

Det går att utvärdera en process både internt och externt. En intern utvärdering betyder att de som jobbat med processen(företag, myndighet m.m.) är de som ser över hur arbetets gång gick. Att utvärdera en process internt kan vara bra då de som utvärderar har varit med under hela arbetets gång, och kan på så sätt enkelt fråga sig själva vilka moment som var bra utförda och vilka som var mindre bra. Nackdelen med att utvärdera internt kan enkelt bli det att när personerna jobbat med processen under en utdragen tid så vill de själva se en positiv utkomst. Detta kan göra att processutvärderingen inte blir objektiv. I en intern utvärdering kan det också brista i kunskap om hur en processutvärdering skall dokumenteras och man får i framtiden problem med att följa upp.

Att få en extern utvärdering av sin process menas med att en utomstående person som inte har koppling till processen, eller företaget/myndigheten att göra gör processutvärderingen. Fördelen med att ta in en utomstående kan vara det att den är specialutbildad i just processutvärderingar och resultatet av det blir ett korrekt dokumenterat arbete. Det är också positivt att personen är objektiv och inte ser någon vinst i att processen skall nå upp till målen. Det som kan vara en nackdel med att få en extern utvärdering är att det oftast är dyrare än att göra det internt. Personen måste också sätta sig in i ett område som den själv kanske inte jobbat inom, medan en intern utvärderare har spenderat hela sin tid där.

Västerås stad genomför en risk – och sårbarhetsanalys under varje mandatperiod. Detta är ett krav enligt ”lagen om kommuners och landstings åtgärder inför extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap”(http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20060544.htm). Under denna lag berättas också att varje kommun har ett geografiskt ansvarsområde inom vilket en risk- och sårbarhetsanalys skall upprättas. Det som menas med extraordinära händelser definieras också i lagen som ”en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting”.

Den risk- och sårbarhetsanalys som Västerås stad har gjort är inriktat på stora olyckor och katastrofer, samt extraordinära händelser som kan uppstå inom Västerås kommun. Några av de olyckor som tas upp i Västerås risk – och sårbarhetsanalys är smittsamma sjukdomar, terrorism, stormar, oljeutsläpp, översvämningar, värmebölja, och nukleära utsläpp. Dessa olyckor är ofta väldigt svåra att analysera hur ofta de kommer att inträffa, så därför lägger man vikten på vilka konsekvenser som uppstår och hur man ska hantera en oväntad olycka. Mindre vardagsolyckor tas inte upp i RSA utan finns istället i Västerås stads handlingsprogram.

Syftet med att ha en risk- och sårbarhetsanalys (https://www.msb.se/Upload/Produkter_tjanster/Publikationer/MSB/MSB860-Risk-och%20sarbarhetsanalyser.pdf?epslanguage=sv  sida1) är:

• ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga
• ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten och anställda
• ge underlag för samhällsplanering, samt bidra till att ge en riskbild för hela samhället.

Ett exempel på en risk- och sårbarhetsanalys inom Västerås är vad som skulle hända om vattennivån i Mälaren steg med +2,21 meter (http://www.vasteras.se/download/18.3ff54ef414ba63027dc135c/1424697074266/07+Beslut+-+Ansvarsf%C3%B6rdelning+och+finansiering+av+%C3%A5tg%C3%A4rder+f%C3%B6r+ny+reglering+av+M%C3%A4laren.pdf   sida4). Detta skulle resultera i att:

• Tre förskolor skulle få stänga.
• Skattekontoret påverkas
• Kungsängsverkets reningsverk skulle få stänga pga. Strömavbrott då de inte i nuläget har en fungerande reservkraft.
• Hamnen klarar inte att sköta verksamheten från långkajen.

I risk- och sårbarheten står det också att risken för en översvämning inte finns med som ett prioriterat område för förebyggande område i Västerås RSA. Översvämningsrisken från Mälaren ska värderas mot 16 andra riskområden inom Västerås kommun, och ur ett riskfinansiellt perspektiv är det mer prioriterat att förebyggande åtgärder vidtas för att minska konsekvenserna vid elavbrott och skyfall.

Västerås stads arbetsprocess och modell för riskhantering utgår från den internationella standarden för säkerhetsarbete(ISO 31 000). Aktörer från ett flertal olika verksamheter inom Västerås stad samt kommunala bolag, polis, Civilförsvarsförbundet, och räddningstjänsten deltar i ett sammanträde där varje aktör får identifiera sina risker och sårbarheter. Identifieringen och analyseringen görs utifrån olika inventeringar och tidigare riskvärderingar. Sedan sorterar man ut vilka risker som är viktigast och prioriterar arbetet runt dessa. Detta arbete görs som tidigare nämnt vid varje ny mandatperiod enligt Lag(2006:544), 2kap. 1§( http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20060544.htm ).