På samma sätt som det finns olika processmetoder finns det också olika utvärderingsmetoder. När man utvärderar en process så går man igenom hur man har arbetat, vad som gick bra och dåligt, nådde man målen med mera. Man tittar på om det som gjordes gav någon effekt eller inte, samt hur ansvarsfördelningen fungerade. En av de vanligaste utvärderingsmetoderna är enkätmetoden. Man delar då ut enkäter med kryssfrågor angående hur processen upplevdes, samt vad som var bra kontra vad som var mindre bra. Det finns risk för att de som fyller i enkäten missuppfattar frågor eller inte får ut sina fulla tankar angående punkten. Därför är det bra att göra enkäten så tydlig som möjligt, och ge utrymme för fri text och förklaringar till varför man tyckte det gick bra eller dåligt. Enkätmetoden ger en övergripande bild av hur alla inblandade tycker processen har gått, och om man har nått målen.

Ett annat sätt att utvärdera på är PMI(Plus, Minus, Intressant). I en förening kan till exempel PMI användas för att utvärdera ett evenemang som föreningen ordnat eller en kurs som ordnats under föreningens ansvar(http://www.foreningsresursen.fi/foreningsarbete/utvardering_och_uppfoljning/ ). Det man gör i en PMI är att man samlar alla som varit delaktiga i processen på ett möte. Där ber man sen alla att ta upp allt det positiva under processarbetet. Detta kan göras skriftligt individuellt eller på en stor tavla fram i rummet.  När man inte får några fler positiva punkter går man över till minus-punkten. Här gör man samma sak men med det som var mindre bra och bör jobbas på till framtida projekt. När inga fler minus tas upp går man över till I (intressant) där alla får ta upp saker som kanske varken var positiva eller negativa men ändå är värda att nämna. Denna processutvärdering resulterar i att alla får säga sitt och man får ut många fler tankar än vad en ensam utvärderare kan få fram.

Det går att utvärdera en process både internt och externt. En intern utvärdering betyder att de som jobbat med processen(företag, myndighet m.m.) är de som ser över hur arbetets gång gick. Att utvärdera en process internt kan vara bra då de som utvärderar har varit med under hela arbetets gång, och kan på så sätt enkelt fråga sig själva vilka moment som var bra utförda och vilka som var mindre bra. Nackdelen med att utvärdera internt kan enkelt bli det att när personerna jobbat med processen under en utdragen tid så vill de själva se en positiv utkomst. Detta kan göra att processutvärderingen inte blir objektiv. I en intern utvärdering kan det också brista i kunskap om hur en processutvärdering skall dokumenteras och man får i framtiden problem med att följa upp.

Att få en extern utvärdering av sin process menas med att en utomstående person som inte har koppling till processen, eller företaget/myndigheten att göra gör processutvärderingen. Fördelen med att ta in en utomstående kan vara det att den är specialutbildad i just processutvärderingar och resultatet av det blir ett korrekt dokumenterat arbete. Det är också positivt att personen är objektiv och inte ser någon vinst i att processen skall nå upp till målen. Det som kan vara en nackdel med att få en extern utvärdering är att det oftast är dyrare än att göra det internt. Personen måste också sätta sig in i ett område som den själv kanske inte jobbat inom, medan en intern utvärderare har spenderat hela sin tid där.

Västerås stad genomför en risk – och sårbarhetsanalys under varje mandatperiod. Detta är ett krav enligt ”lagen om kommuners och landstings åtgärder inför extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap”(http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20060544.htm). Under denna lag berättas också att varje kommun har ett geografiskt ansvarsområde inom vilket en risk- och sårbarhetsanalys skall upprättas. Det som menas med extraordinära händelser definieras också i lagen som ”en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting”.

Den risk- och sårbarhetsanalys som Västerås stad har gjort är inriktat på stora olyckor och katastrofer, samt extraordinära händelser som kan uppstå inom Västerås kommun. Några av de olyckor som tas upp i Västerås risk – och sårbarhetsanalys är smittsamma sjukdomar, terrorism, stormar, oljeutsläpp, översvämningar, värmebölja, och nukleära utsläpp. Dessa olyckor är ofta väldigt svåra att analysera hur ofta de kommer att inträffa, så därför lägger man vikten på vilka konsekvenser som uppstår och hur man ska hantera en oväntad olycka. Mindre vardagsolyckor tas inte upp i RSA utan finns istället i Västerås stads handlingsprogram.

Syftet med att ha en risk- och sårbarhetsanalys (https://www.msb.se/Upload/Produkter_tjanster/Publikationer/MSB/MSB860-Risk-och%20sarbarhetsanalyser.pdf?epslanguage=sv  sida1) är:

• ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga
• ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten och anställda
• ge underlag för samhällsplanering, samt bidra till att ge en riskbild för hela samhället.

Ett exempel på en risk- och sårbarhetsanalys inom Västerås är vad som skulle hända om vattennivån i Mälaren steg med +2,21 meter (http://www.vasteras.se/download/18.3ff54ef414ba63027dc135c/1424697074266/07+Beslut+-+Ansvarsf%C3%B6rdelning+och+finansiering+av+%C3%A5tg%C3%A4rder+f%C3%B6r+ny+reglering+av+M%C3%A4laren.pdf   sida4). Detta skulle resultera i att:

• Tre förskolor skulle få stänga.
• Skattekontoret påverkas
• Kungsängsverkets reningsverk skulle få stänga pga. Strömavbrott då de inte i nuläget har en fungerande reservkraft.
• Hamnen klarar inte att sköta verksamheten från långkajen.

I risk- och sårbarheten står det också att risken för en översvämning inte finns med som ett prioriterat område för förebyggande område i Västerås RSA. Översvämningsrisken från Mälaren ska värderas mot 16 andra riskområden inom Västerås kommun, och ur ett riskfinansiellt perspektiv är det mer prioriterat att förebyggande åtgärder vidtas för att minska konsekvenserna vid elavbrott och skyfall.

Västerås stads arbetsprocess och modell för riskhantering utgår från den internationella standarden för säkerhetsarbete(ISO 31 000). Aktörer från ett flertal olika verksamheter inom Västerås stad samt kommunala bolag, polis, Civilförsvarsförbundet, och räddningstjänsten deltar i ett sammanträde där varje aktör får identifiera sina risker och sårbarheter. Identifieringen och analyseringen görs utifrån olika inventeringar och tidigare riskvärderingar. Sedan sorterar man ut vilka risker som är viktigast och prioriterar arbetet runt dessa. Detta arbete görs som tidigare nämnt vid varje ny mandatperiod enligt Lag(2006:544), 2kap. 1§( http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20060544.htm ).

Kommunfullmäktige kan liknas vid Västerås "riksdag" och har 61 ledamöter, så kallade mandat, som tillsätts efter allmänna val vart fjärde år(http://www.vasteras.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige.html). Kommunfullmäktige styrs just nu fram till 2018 av  Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet. Det övergripande uppdraget som kommunfullmäktige i Västerås har är att aktivt medverka till att utveckla goda levnadsvillkor, främja sysselsättningen och skapa förutsättningar för en god levnadsnivå för stadens invånare. De som sitter i kommunfullmäktige har mer konkreta uppgifter som att framställa en budget, bedöma skatt och annat ekonomiskt. De har också ansvaret att rösta fram ledamöter i nämnder och beredningar. De bestämmer alltså ledamöten till nämnder som behövs för att utföra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt(kommunallagen 3 kap. §3). Nämnderna har en eller flera ansvarsområden (beroende på beslut från fullmäktige) där det sitter politiker också motsvarande röster i valet. Fullmäktige bestämmer vilka ansvarsområden som nämnderna ska ha och de får inte ta egna beslut inom områden som de inte blivit sig tilldelade.Vilket ansvarsområde en nämnd har ska vara tydligt upplagt så inga förvirringar uppstår. Sedan bereder nämnderna fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs(Ibid 3 kap. §14). Västerås stad har 20 nämnder och styrelser. Exempel på dessa är förskolenämnden, miljö-och konsumentnämnden, äldrenämnden och byggnadsnämnden som har tilldelats olika ansvar för att uppfylla de krav som en kommun har för sina invånare. Nämnderna sammanträder normalt en gång i månaden. De flesta möten är delvis offentliga. Nämnderna har infört Allmänhetens frågestund som omfattar max 15 minuter. Då finns det möjlighet att ställa korta frågor till de förtroendevalda om nämndernas verksamhet. Öppna sammanträden innebär att allmänheten kan delta i hela eller delar av mötet(http://www.vasteras.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar.html).

Under nämnderna i Västerås finns också så kallade förvaltningar. En förvaltning jobbar med att utföra en nämnds beslut i ett praktiskt format. Västerås har 14 förvaltningar som består av tjänstemän. Varje förvaltning har en eller flera nämnder som den hjälper till och ansvarar under(Ibid). Fastighetskontoret är ett exempel på en förvaltning. Dessa tjänstemän har också en viktig roll då de kommer med förslag till nämnderna och fullmäktige på beslut som de tycker bör fattas. På det sättet kan man hitta fler förbättringspunkter än om fullmäktige själv skulle komma med alla förslag. Här finns t.ex barn- och utbildningsförvaltningen och och fastighetskontoret. 

I Västerås kommun har man valt att ta fram två stycken handlingsprogram(http://www.mbrf.org/LinkClick.aspx?fileticket=%2Bh8vQAF57EA%3D&tabid=2102&language=sv-SE  sida3). Mälardalens Brand- och Räddningsförbund har utarbetat handlingsprogrammet för räddningstjänst och Stadsledningskontoret har haft huvudansvaret för utarbetandet av handlingsprogrammet för förebyggande skydd mot olyckor. Båda dessa handlingsprogram är utformade efter Lagen om Skydd mot Olyckor(LSO) som står för att skydda människors liv och hälsa, egendom och miljö samt att erbjuda ett likvärdigt skydd med hänsyn till de lokala förhållandena. Utifrån detta övergripande mål ställer lagen krav på kommunerna som måste uppfyllas. Sedan kan kommunerna sätta upp egna mål runtom kraven och vad de känner är viktigt inom säkerheten. I Västerås har man skrivit i handlingsplanen att säkerhetsarbetet i Västerås ska göras för att bibehålla en hög säkerhet samt att förebygga och förhindra olyckor och skador på människor, miljö och egendom. Arbetet ska bedrivas med tyngdpunkt på förebyggande insatser som leder till:

•  att alla medarbetare känner trygghet i sin yrkesutövning
•  att säkerheten beaktas i stadens planerings- och genomförandeprocesser
•  att de totala kostnaderna för skador och förluster minskar
•  att antalet skadehändelser och tillbud minskas
• ett utökat systematiskt säkerhetsarbete

I dessa handlingsplaner tar man upp en plan på hur man ska förbättra säkerheten inom många områden. Dessa områden är allt mellan trafik, sjöräddning, brand, utsläpp av farliga ämnen, och katastrofförberedelser. Man har suttit upp mål för räddningstjänsten för att få en kontinuerligt förbättrad beredskap och arbete(http://www.mbrf.org/LinkClick.aspx?fileticket=uN50dW6L8rc%3D&tabid=2092&language=sv-SE sida10).

I handlingsplanen har man också nedskrivet vilka resurser man har till sitt förfogande inom säkerhetsfrågor och i olycksberedskap. Det står hur en planerad normalbemanning ser ut och hur man bör gå tillväga vid eventuella avvikelser. I slutet av stadens handlingsprogram står också vilka områden som skall prioriteras under mandatperioden.

En utbildningsplan ska upprättas varje mandatperiod där all personal som har en roll i stadens krishanteringsplaner årligen utbildas/fortbildas för sina uppgifter. Uppföljning av handlingsprogrammet ska ske under mandatperioden och i en slutlig avstämning gentemot fastlagda mål. Resultatet av den slutliga avstämningen ska redovisas i handlingsprogrammet för nästkommande mandatperiod. När det är ny mandatperiod så skall de som ansvarar för det i Västerås kommun ta och uppdatera handlingsprogrammen. Detta gör man genom en samlad riskinventering som beskriver och sammanställer hot och risker med olycksstatistik, konsekvenser och kostnader ska presenteras under innevarande mandatperiod. Dokumentet ska tillsammans med risk- och sårbarhetsanalyser från stadens förvaltningar och bolag utgöra underlag för en breddad diskussion inför kommande olycksförebyggande handlingsprogram. Detta lägger grunden för upprättandet av nya uppdaterade handlingsprogram(http://www.mbrf.org/LinkClick.aspx?fileticket=%2Bh8vQAF57EA%3D&tabid=2102&language=sv-SE  sida7).

Detta var det jag hade om Västerås handlingsprogram samt hur de tas fram.

Tjabba tjena hejdå!

Alla kommuner ska ha en över­sikts­plan. Över­sikts­planen ligger till grund för all planering av byggan­de och mark­använd­ning i kommunen. Den innehåller tolv strategier och beskriver hur vi ska använda kommunens mark och vatten. Dessa strategier är som lyder:

• Attraktiv regionstad
• Kreativt näringslivsklimat
• Kulturliv ger staden karaktär
• Bostäder för alla
• Bygg staden inåt
• City - mötesplats för alla
•  Kulturarv och utveckling i samklang
• Livskraftig landsbygd med starka serviceorter
• Enkelt att gå och cykla
• Kollektivtrafiknät som ryggrad
• Hushålla med naturresurserna
• Stärka landskapsvärdena

(http://www.vasteras.se/trafik-och-samhallsplanering/samhallsutveckling-och-planering/oversiktsplan.html)

I Västerås översiktsplan står det också om framtida projekt, bland annat en planering av 14 000 nya bostäder mellan år 2012-2026 (http://www.vasteras.se/download/18.1dc82af414bc5e5cb716c29/1425724435008/%C3%96P2026+sammanfattning.pdf  sida7). I Västerås stads fysiska planering står det exempelvis om det tidigare hamnområdet Östra Mälarstrand, som nu är i full gång att byggas om för att bli en ny hållbar, teknik- och miljöstadsdel. Arbetet med stadsdelen går att utläsa efter några av de tolv strategierna som tidigare nämnts.

• Bygg staden inåt: Grusplaner som tidigare använts för båtförvarning över vintern blir nu en livfull länk mellan grönområden och andra stadsdelar.
• Kulturarv och utveckling i samklang: Kokpunkten och som ligger alldeles intill det här området är ett byggnadsminne. De nya husen som ska byggas har en speciell karaktär med sina sneda tak. De tror vi kommer passa bra ihop med den gamla tegelbyggnaden. Vi kommer även att bevara industrikajen med de stora pollarna.
• Enkelt att gå och cykla: Nya cykelvägar och trevliga promenadstråk både i området och längs med vattnet.
• Hushålla med naturresurserna: Vi har i våra planer arbetat med att värna om vatten. Regnvattnet som faller över området filtreras och tas om hand på olika sätt innan det når Mälaren.

Genom att följa dessa punkter vill Västerås kommun bidra till en hållbar utveckling som är bra för staden, befolkningen, naturen och miljön. Men vissa delar av översiktsplanen kan behövas vara mer detaljerade än andra. När detta är fallet så kan man använa sig av en detaljplan. En detaljplan berättar mer noggrant hur marken ska användas och bygger på olika för- och nackdelar med projektet för att visa på att det kommer att gynna staden i slutändan. Man visar också på hur det är tänkt att miljön ska ändras eller bevaras. Processen innehåller fyra olika skeden. Dessa är samråd, granskning, antagande och laga kraft(https://vasterasksa.wordpress.com/2015/01/12/fysisk-planering-i-vasteras-steg-4/).

Samråd: När det är samrådsskede ger man de som är berörda möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget. Ofta anordnas ett särskilt samrådsmöte för de boende och fastighetsägare som berörs.

Granskning: Efter samrådsskedet sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning av allmänheten.

Antagandet och laga kraft: I antagandeskedet antas detaljplanen av byggnadsnämnden eller i vissa fall av kommunfullmäktige. Antagandebeslutet vinner laga kraft efter tre veckor om inte beslutet överklagas.

Men var kommer då risk- och säkerhetstänket in i det hela? Jo det ska jag berätta!

När uppdraget är beviljat av byggnadsnämnden så fortsätter staden, byggherren och övriga berörda att tillsammans utarbeta ett planförslag. Staden tar tillsammans med byggherren fram olika underlag och utredningar; markföroreningar, geoteknik, arkeologi, buller, risker, naturvärden och dagvatten. I mer omfattande planprojekt görs också en miljökonsekvensbeskrivning. Byggherren ansvarar för att sammanställa projektets risker och möjligheter i en risk- och möjlighetsanalys som sedan följer projektet i dess olika skeden. (Ibid)

Detta var mitt arbete om Västerås kommuns fysiska planering. Hoppas det smakade!

Hej då, ut & gå!

God fredagsmorgon! Här kommer mitt fjärde inlägg!

Alla kommuner har ett ansvar för skydd och säkerhet, och Västerås är inget undantag. Kommunen har enligt "Lag om skydd mot olyckor" ett ansvar att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Enligt Lagen om Skydd mot olyckor 3 kap 4 § har kommun ansvaret över att sotning och brandskyddskontroller utförs i kommunen. I Västerås kommun är det bland annat företaget Sot- och Ventilationstjänst som ansvarar för detta jobb. Det är inte sotaren som avgör när det ska sotas utan statliga bestämmelser. Däremot kan kommunen besluta att det ska sotas oftare av brandskyddstekniska skäl. Skorstensfejarmästaren och hans personal utför sotningen på uppdrag av kommunen.

Trafikverket har upprättat en samverkan som heter SMADIT (samverkan mot alkohol och droger i trafiken) där de jobbar ihop med polisen, kommun, landsting, transportstyrelsen, kriminalvården/frivården och länsstyrelsen. Syftet med SMADIT är att få ner antalet alkohol- och drogpåverkade förare i biltrafiken och ute till sjöss. Om en person blir ertappad full eller drogpåverkad i dessa situationer ska man också kunna erbjuda hjälp för eventuella alkohol- och/eller drogproblem som personen kan ha. Man vill också med aktören kunna minska kostnaden för vård och behandling inom området.

Sjöräddningssällskapet Västerås täcker västra Mälaren i sitt räddningsområde. Sjöräddningssällskapet är en ideell organisation som har som uppdrag att rädda människor i sjönöd och varje år utför de fler än 100 uppdrag med tre räddningsbåtar och två svävare enbart i Västerås Mälarområde.

En annan aktör som hjälper till i brottsförebyggandet i Västerås är Värna. Värna Västerås är en permanent funktion inom stadsledningskontoret som samverkar mellan staden och polismyndigheten. Det består av cirka 200 medlemmar, från den lilla föreningen till det multinationella företaget. Värna Västerås främsta uppgift är att göra det svårt att begå brott, genom att öka risken för upptäckt, reducera lönsamheten av brott och försvåra bortförklaringar. Intresset och engagemanget för det brottsförebyggande arbetet är stort. Värna Västerås lägger därför ett särskilt fokus på att utveckla lokala brottsförebyggande råd i Västerås bostadsområden.

Detta var det jag hade för denna gång.

Vi ses, skrik dig hes!

Källor: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20030778.HTM

http://www.sotarn.nu/sotning.html

http://www.vasteras.se/omsorg-stod-och-hjalp/trygg-och-saker/brottsforebyggande-arbete.html

https://vasterasksa.wordpress.com/2015/01/12/aktorer-inom-sakerhet-steg-3/

http://rim.woxikon.se/sv/ses

I kommunallagen står det att medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. (http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.htm 1 kap. §4) Medlemmarna i en kommun är de som kan rösta i kommunvalet. Detta val ligger till grunden för kommunfullmäktige som består av de som blivit folkvaIda. Västerås har 61 personer i kommunfullmäktige samt 31 ersättare som fördelats över hur många röster partiet fått i valet. (http://www.vasteras.se/download/18.1dc82af414bc5e5cb717a1f/1425987140387/S%C3%A5+styrs+V%C3%A4ster%C3%A5s+-+l%C3%A4ttl%C3%A4st+version.pdf s.4) Kommunfullmäktige beslutar främst ärenden inom dessa nio områden(http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.htm 3 kap. §9):

1. mål och riktlinjer för verksamheten
2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor
3. nämndernas organisation och verksamhetsformer
4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar
5. val av revisorer
6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda
7. årsredovisning och ansvarsfrihet
8. folkomröstning i kommunen eller landstinget
9. extra val till fullmäktige.

Kommunfullmäktige tillsätter alltså de nämnder som utöver behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt.(ibid 3 kap. §3) Nämnderna har en eller flera ansvarsområden där det sitter politiker också motsvarande röster i valet. Fullmäktige bestämmer vilka ansvarsområden som nämnderna ska ha och de får inte fatta beslut eller arbeta med annat en det som de tillsatts. Detta ska vara tydligt preciserat vilket ansvar som nämnden har. Västerås stad har 20 nämnder och styrelser med olika ansvarsområden. Exempel på nämnder kan vara utbildningsnämnden, Miljö-och konsumentnämnden, samt nämnden för funktionshindrade. (http://www1.vasteras.se/fotogalleri/fortroendevalda/fv02.pdf) Det finns också styrelser inom Västerås kommun såsom tekniska produktionsstyrelsen. En styrelse får uppdrag av fullmäktige att följa och genomföra, liknande den roll som en nämnd har.

Västerås har också 14 förvaltningar som består av tjänstemän som har till uppgift att ”genomföra nämndens beslut i praktiken.”

Detta är lite om hur Västerås kommun är organiserad. Man ser väldigt tydligt hur organiseringen påverkas efter de olika kommunallagarna.

Tack och bock, kasta stock!

Tvärsektoriellt arbete innebär att två eller flera aktörer samarbetar för att uppnå mål tillsammans. Samarbetet kan se ut på olika sätt och kan ske på kommunal, regional och statlig nivå. I tvärsektoriellt arbete jobbar de olika aktörerna mot ett gemensamt mål och man kan på så sätt samla ihop resurs och kompetens som effektiviserar samarbetet. Genom att göra all kommunikation inom samarbetet mycket tydligt och förtydliga varje inblandad aktörs roll så kan man förbättra samarbetet.

Inom Västerås kommun har man tvärsektoriella arbeten på olika håll. Några exempel på hur sådana arbeten inom kommunen ser ut står nedan.

1. Brandskyddsföreningen Västmanland är en medlemsorganisation med uppgift att inom Västmanlands län verka för ett brandsäkrare Sverige. De samarbetar med Brandskyddsföreningen Sverige och Mälardalens Brand- och Räddningsförbund samt näringsliv, försäkringsbolag, offentliga myndigheter och organisationer i Västmanland. Brandskyddsföreningen Västmanland bedriver rådgivning, information, utbildning, övningar och andra aktiviteter som främjar föreningens mål.

2. Ett samarbete mellan Samhall, Arbetsförmedlingen och Västerås Stad har resulterat i ett tvåårigt gemensamt utvecklingsprogram, kallat SAM-jobb. Därmed skapas förutsättningar i form av kunskap, lärande och kompetens i stadens förvaltningar för att bereda plats och arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

3. Vallbyprojektet startades för åtta år sedan i stadsdelen Vallby. Syftet var att öka boinflytandet och deltagandet hos boende och övriga aktörer verksamma i och kring Vallby stadsdel. Verksamheten har byggt på att knyta band mellan boende, föreningar och näringsliv samt vara ett nav som får igång samarbetet och nätverken i området. Projektet har involverat olika aktörer så som exempelvis Norra Vallbyskolan och Wenströmska gymnasiet, Syrianska IF, Polisen Ungdomsavdelning, ProAros, Svenska Kyrkan och Hyresgästföreningen.

Jag själv tror att tvärsektoriella arbeten är mycket givande för alla inblandade aktörer så länge alla är aktiva i det gemensamma arbetet. Det är lättare att lämna över en del ansvar till någon som har bättre kunskap och tid, men skulle den personen vara oengagerad står man istället utan både kunskap och arbete. Därför är det viktigt att känna sig delaktig och att man får påverka för att ett gemensamt arbete ska bli bra.

Ha det bra, kexchoklad!