Kommunfullmäktige kan liknas vid Västerås "riksdag" och har 61 ledamöter, så kallade mandat, som tillsätts efter allmänna val vart fjärde år(http://www.vasteras.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige.html). Kommunfullmäktige styrs just nu fram till 2018 av  Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet. Det övergripande uppdraget som kommunfullmäktige i Västerås har är att aktivt medverka till att utveckla goda levnadsvillkor, främja sysselsättningen och skapa förutsättningar för en god levnadsnivå för stadens invånare. De som sitter i kommunfullmäktige har mer konkreta uppgifter som att framställa en budget, bedöma skatt och annat ekonomiskt. De har också ansvaret att rösta fram ledamöter i nämnder och beredningar. De bestämmer alltså ledamöten till nämnder som behövs för att utföra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt(kommunallagen 3 kap. §3). Nämnderna har en eller flera ansvarsområden (beroende på beslut från fullmäktige) där det sitter politiker också motsvarande röster i valet. Fullmäktige bestämmer vilka ansvarsområden som nämnderna ska ha och de får inte ta egna beslut inom områden som de inte blivit sig tilldelade.Vilket ansvarsområde en nämnd har ska vara tydligt upplagt så inga förvirringar uppstår. Sedan bereder nämnderna fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs(Ibid 3 kap. §14). Västerås stad har 20 nämnder och styrelser. Exempel på dessa är förskolenämnden, miljö-och konsumentnämnden, äldrenämnden och byggnadsnämnden som har tilldelats olika ansvar för att uppfylla de krav som en kommun har för sina invånare. Nämnderna sammanträder normalt en gång i månaden. De flesta möten är delvis offentliga. Nämnderna har infört Allmänhetens frågestund som omfattar max 15 minuter. Då finns det möjlighet att ställa korta frågor till de förtroendevalda om nämndernas verksamhet. Öppna sammanträden innebär att allmänheten kan delta i hela eller delar av mötet(http://www.vasteras.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar.html).

Under nämnderna i Västerås finns också så kallade förvaltningar. En förvaltning jobbar med att utföra en nämnds beslut i ett praktiskt format. Västerås har 14 förvaltningar som består av tjänstemän. Varje förvaltning har en eller flera nämnder som den hjälper till och ansvarar under(Ibid). Fastighetskontoret är ett exempel på en förvaltning. Dessa tjänstemän har också en viktig roll då de kommer med förslag till nämnderna och fullmäktige på beslut som de tycker bör fattas. På det sättet kan man hitta fler förbättringspunkter än om fullmäktige själv skulle komma med alla förslag. Här finns t.ex barn- och utbildningsförvaltningen och och fastighetskontoret. 

I Västerås kommun har man valt att ta fram två stycken handlingsprogram(http://www.mbrf.org/LinkClick.aspx?fileticket=%2Bh8vQAF57EA%3D&tabid=2102&language=sv-SE  sida3). Mälardalens Brand- och Räddningsförbund har utarbetat handlingsprogrammet för räddningstjänst och Stadsledningskontoret har haft huvudansvaret för utarbetandet av handlingsprogrammet för förebyggande skydd mot olyckor. Båda dessa handlingsprogram är utformade efter Lagen om Skydd mot Olyckor(LSO) som står för att skydda människors liv och hälsa, egendom och miljö samt att erbjuda ett likvärdigt skydd med hänsyn till de lokala förhållandena. Utifrån detta övergripande mål ställer lagen krav på kommunerna som måste uppfyllas. Sedan kan kommunerna sätta upp egna mål runtom kraven och vad de känner är viktigt inom säkerheten. I Västerås har man skrivit i handlingsplanen att säkerhetsarbetet i Västerås ska göras för att bibehålla en hög säkerhet samt att förebygga och förhindra olyckor och skador på människor, miljö och egendom. Arbetet ska bedrivas med tyngdpunkt på förebyggande insatser som leder till:

•  att alla medarbetare känner trygghet i sin yrkesutövning
•  att säkerheten beaktas i stadens planerings- och genomförandeprocesser
•  att de totala kostnaderna för skador och förluster minskar
•  att antalet skadehändelser och tillbud minskas
• ett utökat systematiskt säkerhetsarbete

I dessa handlingsplaner tar man upp en plan på hur man ska förbättra säkerheten inom många områden. Dessa områden är allt mellan trafik, sjöräddning, brand, utsläpp av farliga ämnen, och katastrofförberedelser. Man har suttit upp mål för räddningstjänsten för att få en kontinuerligt förbättrad beredskap och arbete(http://www.mbrf.org/LinkClick.aspx?fileticket=uN50dW6L8rc%3D&tabid=2092&language=sv-SE sida10).

I handlingsplanen har man också nedskrivet vilka resurser man har till sitt förfogande inom säkerhetsfrågor och i olycksberedskap. Det står hur en planerad normalbemanning ser ut och hur man bör gå tillväga vid eventuella avvikelser. I slutet av stadens handlingsprogram står också vilka områden som skall prioriteras under mandatperioden.

En utbildningsplan ska upprättas varje mandatperiod där all personal som har en roll i stadens krishanteringsplaner årligen utbildas/fortbildas för sina uppgifter. Uppföljning av handlingsprogrammet ska ske under mandatperioden och i en slutlig avstämning gentemot fastlagda mål. Resultatet av den slutliga avstämningen ska redovisas i handlingsprogrammet för nästkommande mandatperiod. När det är ny mandatperiod så skall de som ansvarar för det i Västerås kommun ta och uppdatera handlingsprogrammen. Detta gör man genom en samlad riskinventering som beskriver och sammanställer hot och risker med olycksstatistik, konsekvenser och kostnader ska presenteras under innevarande mandatperiod. Dokumentet ska tillsammans med risk- och sårbarhetsanalyser från stadens förvaltningar och bolag utgöra underlag för en breddad diskussion inför kommande olycksförebyggande handlingsprogram. Detta lägger grunden för upprättandet av nya uppdaterade handlingsprogram(http://www.mbrf.org/LinkClick.aspx?fileticket=%2Bh8vQAF57EA%3D&tabid=2102&language=sv-SE  sida7).

Detta var det jag hade om Västerås handlingsprogram samt hur de tas fram.

Tjabba tjena hejdå!

Alla kommuner ska ha en över­sikts­plan. Över­sikts­planen ligger till grund för all planering av byggan­de och mark­använd­ning i kommunen. Den innehåller tolv strategier och beskriver hur vi ska använda kommunens mark och vatten. Dessa strategier är som lyder:

• Attraktiv regionstad
• Kreativt näringslivsklimat
• Kulturliv ger staden karaktär
• Bostäder för alla
• Bygg staden inåt
• City - mötesplats för alla
•  Kulturarv och utveckling i samklang
• Livskraftig landsbygd med starka serviceorter
• Enkelt att gå och cykla
• Kollektivtrafiknät som ryggrad
• Hushålla med naturresurserna
• Stärka landskapsvärdena

(http://www.vasteras.se/trafik-och-samhallsplanering/samhallsutveckling-och-planering/oversiktsplan.html)

I Västerås översiktsplan står det också om framtida projekt, bland annat en planering av 14 000 nya bostäder mellan år 2012-2026 (http://www.vasteras.se/download/18.1dc82af414bc5e5cb716c29/1425724435008/%C3%96P2026+sammanfattning.pdf  sida7). I Västerås stads fysiska planering står det exempelvis om det tidigare hamnområdet Östra Mälarstrand, som nu är i full gång att byggas om för att bli en ny hållbar, teknik- och miljöstadsdel. Arbetet med stadsdelen går att utläsa efter några av de tolv strategierna som tidigare nämnts.

• Bygg staden inåt: Grusplaner som tidigare använts för båtförvarning över vintern blir nu en livfull länk mellan grönområden och andra stadsdelar.
• Kulturarv och utveckling i samklang: Kokpunkten och som ligger alldeles intill det här området är ett byggnadsminne. De nya husen som ska byggas har en speciell karaktär med sina sneda tak. De tror vi kommer passa bra ihop med den gamla tegelbyggnaden. Vi kommer även att bevara industrikajen med de stora pollarna.
• Enkelt att gå och cykla: Nya cykelvägar och trevliga promenadstråk både i området och längs med vattnet.
• Hushålla med naturresurserna: Vi har i våra planer arbetat med att värna om vatten. Regnvattnet som faller över området filtreras och tas om hand på olika sätt innan det når Mälaren.

Genom att följa dessa punkter vill Västerås kommun bidra till en hållbar utveckling som är bra för staden, befolkningen, naturen och miljön. Men vissa delar av översiktsplanen kan behövas vara mer detaljerade än andra. När detta är fallet så kan man använa sig av en detaljplan. En detaljplan berättar mer noggrant hur marken ska användas och bygger på olika för- och nackdelar med projektet för att visa på att det kommer att gynna staden i slutändan. Man visar också på hur det är tänkt att miljön ska ändras eller bevaras. Processen innehåller fyra olika skeden. Dessa är samråd, granskning, antagande och laga kraft(https://vasterasksa.wordpress.com/2015/01/12/fysisk-planering-i-vasteras-steg-4/).

Samråd: När det är samrådsskede ger man de som är berörda möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget. Ofta anordnas ett särskilt samrådsmöte för de boende och fastighetsägare som berörs.

Granskning: Efter samrådsskedet sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning av allmänheten.

Antagandet och laga kraft: I antagandeskedet antas detaljplanen av byggnadsnämnden eller i vissa fall av kommunfullmäktige. Antagandebeslutet vinner laga kraft efter tre veckor om inte beslutet överklagas.

Men var kommer då risk- och säkerhetstänket in i det hela? Jo det ska jag berätta!

När uppdraget är beviljat av byggnadsnämnden så fortsätter staden, byggherren och övriga berörda att tillsammans utarbeta ett planförslag. Staden tar tillsammans med byggherren fram olika underlag och utredningar; markföroreningar, geoteknik, arkeologi, buller, risker, naturvärden och dagvatten. I mer omfattande planprojekt görs också en miljökonsekvensbeskrivning. Byggherren ansvarar för att sammanställa projektets risker och möjligheter i en risk- och möjlighetsanalys som sedan följer projektet i dess olika skeden. (Ibid)

Detta var mitt arbete om Västerås kommuns fysiska planering. Hoppas det smakade!

Hej då, ut & gå!

God fredagsmorgon! Här kommer mitt fjärde inlägg!

Alla kommuner har ett ansvar för skydd och säkerhet, och Västerås är inget undantag. Kommunen har enligt "Lag om skydd mot olyckor" ett ansvar att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Enligt Lagen om Skydd mot olyckor 3 kap 4 § har kommun ansvaret över att sotning och brandskyddskontroller utförs i kommunen. I Västerås kommun är det bland annat företaget Sot- och Ventilationstjänst som ansvarar för detta jobb. Det är inte sotaren som avgör när det ska sotas utan statliga bestämmelser. Däremot kan kommunen besluta att det ska sotas oftare av brandskyddstekniska skäl. Skorstensfejarmästaren och hans personal utför sotningen på uppdrag av kommunen.

Trafikverket har upprättat en samverkan som heter SMADIT (samverkan mot alkohol och droger i trafiken) där de jobbar ihop med polisen, kommun, landsting, transportstyrelsen, kriminalvården/frivården och länsstyrelsen. Syftet med SMADIT är att få ner antalet alkohol- och drogpåverkade förare i biltrafiken och ute till sjöss. Om en person blir ertappad full eller drogpåverkad i dessa situationer ska man också kunna erbjuda hjälp för eventuella alkohol- och/eller drogproblem som personen kan ha. Man vill också med aktören kunna minska kostnaden för vård och behandling inom området.

Sjöräddningssällskapet Västerås täcker västra Mälaren i sitt räddningsområde. Sjöräddningssällskapet är en ideell organisation som har som uppdrag att rädda människor i sjönöd och varje år utför de fler än 100 uppdrag med tre räddningsbåtar och två svävare enbart i Västerås Mälarområde.

En annan aktör som hjälper till i brottsförebyggandet i Västerås är Värna. Värna Västerås är en permanent funktion inom stadsledningskontoret som samverkar mellan staden och polismyndigheten. Det består av cirka 200 medlemmar, från den lilla föreningen till det multinationella företaget. Värna Västerås främsta uppgift är att göra det svårt att begå brott, genom att öka risken för upptäckt, reducera lönsamheten av brott och försvåra bortförklaringar. Intresset och engagemanget för det brottsförebyggande arbetet är stort. Värna Västerås lägger därför ett särskilt fokus på att utveckla lokala brottsförebyggande råd i Västerås bostadsområden.

Detta var det jag hade för denna gång.

Vi ses, skrik dig hes!

Källor: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20030778.HTM

http://www.sotarn.nu/sotning.html

http://www.vasteras.se/omsorg-stod-och-hjalp/trygg-och-saker/brottsforebyggande-arbete.html

https://vasterasksa.wordpress.com/2015/01/12/aktorer-inom-sakerhet-steg-3/

http://rim.woxikon.se/sv/ses