Alla inlägg den 15 maj 2015
Alla kommuner ska ha en översiktsplan. Översiktsplanen ligger till grund för all planering av byggande och markanvändning i kommunen. Den innehåller tolv strategier och beskriver hur vi ska använda kommunens mark och vatten. Dessa strategier är som lyder:
(http://www.vasteras.se/trafik-och-samhallsplanering/samhallsutveckling-och-planering/oversiktsplan.html)
I Västerås översiktsplan står det också om framtida projekt, bland annat en planering av 14 000 nya bostäder mellan år 2012-2026 (http://www.vasteras.se/download/18.1dc82af414bc5e5cb716c29/1425724435008/%C3%96P2026+sammanfattning.pdf sida7). I Västerås stads fysiska planering står det exempelvis om det tidigare hamnområdet Östra Mälarstrand, som nu är i full gång att byggas om för att bli en ny hållbar, teknik- och miljöstadsdel. Arbetet med stadsdelen går att utläsa efter några av de tolv strategierna som tidigare nämnts.
Genom att följa dessa punkter vill Västerås kommun bidra till en hållbar utveckling som är bra för staden, befolkningen, naturen och miljön. Men vissa delar av översiktsplanen kan behövas vara mer detaljerade än andra. När detta är fallet så kan man använa sig av en detaljplan. En detaljplan berättar mer noggrant hur marken ska användas och bygger på olika för- och nackdelar med projektet för att visa på att det kommer att gynna staden i slutändan. Man visar också på hur det är tänkt att miljön ska ändras eller bevaras. Processen innehåller fyra olika skeden. Dessa är samråd, granskning, antagande och laga kraft(https://vasterasksa.wordpress.com/2015/01/12/fysisk-planering-i-vasteras-steg-4/).
Samråd: När det är samrådsskede ger man de som är berörda möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget. Ofta anordnas ett särskilt samrådsmöte för de boende och fastighetsägare som berörs.
Granskning: Efter samrådsskedet sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning av allmänheten.
Antagandet och laga kraft: I antagandeskedet antas detaljplanen av byggnadsnämnden eller i vissa fall av kommunfullmäktige. Antagandebeslutet vinner laga kraft efter tre veckor om inte beslutet överklagas.
Men var kommer då risk- och säkerhetstänket in i det hela? Jo det ska jag berätta!
När uppdraget är beviljat av byggnadsnämnden så fortsätter staden, byggherren och övriga berörda att tillsammans utarbeta ett planförslag. Staden tar tillsammans med byggherren fram olika underlag och utredningar; markföroreningar, geoteknik, arkeologi, buller, risker, naturvärden och dagvatten. I mer omfattande planprojekt görs också en miljökonsekvensbeskrivning. Byggherren ansvarar för att sammanställa projektets risker och möjligheter i en risk- och möjlighetsanalys som sedan följer projektet i dess olika skeden. (Ibid)
Detta var mitt arbete om Västerås kommuns fysiska planering. Hoppas det smakade!
Hej då, ut & gå!
God fredagsmorgon! Här kommer mitt fjärde inlägg!
Alla kommuner har ett ansvar för skydd och säkerhet, och Västerås är inget undantag. Kommunen har enligt "Lag om skydd mot olyckor" ett ansvar att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Enligt Lagen om Skydd mot olyckor 3 kap 4 § har kommun ansvaret över att sotning och brandskyddskontroller utförs i kommunen. I Västerås kommun är det bland annat företaget Sot- och Ventilationstjänst som ansvarar för detta jobb. Det är inte sotaren som avgör när det ska sotas utan statliga bestämmelser. Däremot kan kommunen besluta att det ska sotas oftare av brandskyddstekniska skäl. Skorstensfejarmästaren och hans personal utför sotningen på uppdrag av kommunen.
Trafikverket har upprättat en samverkan som heter SMADIT (samverkan mot alkohol och droger i trafiken) där de jobbar ihop med polisen, kommun, landsting, transportstyrelsen, kriminalvården/frivården och länsstyrelsen. Syftet med SMADIT är att få ner antalet alkohol- och drogpåverkade förare i biltrafiken och ute till sjöss. Om en person blir ertappad full eller drogpåverkad i dessa situationer ska man också kunna erbjuda hjälp för eventuella alkohol- och/eller drogproblem som personen kan ha. Man vill också med aktören kunna minska kostnaden för vård och behandling inom området.
Sjöräddningssällskapet Västerås täcker västra Mälaren i sitt räddningsområde. Sjöräddningssällskapet är en ideell organisation som har som uppdrag att rädda människor i sjönöd och varje år utför de fler än 100 uppdrag med tre räddningsbåtar och två svävare enbart i Västerås Mälarområde.
En annan aktör som hjälper till i brottsförebyggandet i Västerås är Värna. Värna Västerås är en permanent funktion inom stadsledningskontoret som samverkar mellan staden och polismyndigheten. Det består av cirka 200 medlemmar, från den lilla föreningen till det multinationella företaget. Värna Västerås främsta uppgift är att göra det svårt att begå brott, genom att öka risken för upptäckt, reducera lönsamheten av brott och försvåra bortförklaringar. Intresset och engagemanget för det brottsförebyggande arbetet är stort. Värna Västerås lägger därför ett särskilt fokus på att utveckla lokala brottsförebyggande råd i Västerås bostadsområden.
Detta var det jag hade för denna gång.
Vi ses, skrik dig hes!
Källor: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20030778.HTM
http://www.sotarn.nu/sotning.html
http://www.vasteras.se/omsorg-stod-och-hjalp/trygg-och-saker/brottsforebyggande-arbete.html
https://vasterasksa.wordpress.com/2015/01/12/aktorer-inom-sakerhet-steg-3/
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 | 16 | 17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||
|